Känslan efter ett möte
Jag kan nästan säga, att jag till 99,9 %, oftast mår bättre när jag varit på ett Al-anon-möte.
Och att jag känner att vissa av"våra" problem, inte är så stora.
(om man lyssnar på vad många andra har för problem & funderingar).
I vårat fall, är det "drickat" som är boven....
Inte personen, (du lr jag), utan "sjukdomen/alkoholen". Beroendet. Suget.
Så om inte alkoholen fanns i ditt liv, så vore det annorlunda.
Om vi kunde "lyckas" nå fram till varandra OCH prata/lyssna och verkligen förstå,
så skulle vi kunna lösa mycket.
Och AVSTÅ HELT från alkohol. FÖR ALL FRAMTID.
Men, vi har bägge två "våra bagage".
Och "blundar man bara, och stoppar huvudet i sanden, utan att ta tag i saker & ting",
så finns problemen kvar.
Man måste inse/acceptera & erkänna sina "problem" mm,
för att kunna jobba & släppa det, för att kunna gå vidare.
Erkänna & förlåta.
Jag har börjat....
Jag har mycket kvar.
Och jag ser verkligen fram emot, hur utvecklingen kommer bli.
Såklart, är mitt beteende grundat i något. (även ditt).
Jag har massa fel & brister.
Ingen är felfri/perfekt.
Och jag vill finna svaren, och bearbeta det, så jag kan komma vidare,
och förstå & fungera.
Jag vet inget om framtiden (det gör ingen).
Utan för mej gäller nu,
En Dag I Taget.
Om det kommer hända nått med "oss".
Det får vi kanske se.
Jag känner,
att VI går miste om allt, p.g.a. drickat.
Om det "försvann",
så fanns tro.
Men hur än mycket jag viftar med troll-spöt,
så kan jag inget göra.
Det går inte att förändra en annan person.
Du väljer ditt liv. Hur du ska ha det.
Den enda du kan förändra, ÄR DEJ SJÄLV.
Jag var bara tvungen att skiva av mej detta!
Tänk, om livet kunde vara lite enklare.
<3
MonaFalk!
Kommentarer
Trackback
